Saker som vi i västvärlden ser som självklarheter som rent dricksvatten, odlingsbar mark och fiskrika hav är långt ifrån oändliga resurser. I dagsläget har inte alla jordens medborgare tillgång till dessa resurser i den utsträckning som de behöver. Konflikter och krig om resurser är växande problem. En hållbar fred kräver att man tar hänsyn till många olika aspekter varav god miljö är en viktig del.
Historien bakom
I och med Stockholmskonferensen 1972 uppmärksammades för första gången miljö som en viktig säkerhetsfråga på den internationella politiska arenan. Man insåg att miljöproblem är globala och att det som sker i en stat kan påverka miljön långt utanför statens gränser. Bland annat försurade och förstörde utsläpp av svaveldioxider i en stat skogsmark hundratals mil bort. Man såg även att miljöproblemen i sig gav upphov till konflikter då människor tvingades konkurrera om de återstående, krympande resurserna.
Hur hänger miljön och konflikter samman?
De senaste århundradena har jordens befolkning flerdubblats vilket innebär att allt fler munnar måste mättas och allt fler bostäder byggas. Detta sätter hårt tryck på staternas resurser. På samma gång har möjligheterna till försörjning i många stater minskat genom exempelvis utsläpp av miljögifter som förgiftat jordbruksmark och grundvatten. Främst är det utvecklingsländer som drabbas av denna problematik. En bidragande anledning är att dessa länder inte alltid har möjligheter till kontroll av utsläpp eller tillgång till ren teknik.Låg kunskapsnivå och överexploatering av resurser är ytterligare två problem som ofta uppstår i utvecklingsländer. Ohållbart nyttjande leder omsider till att resurserna tar slut eller blir obrukbara.
Samtidigt som problem inom stater påverkar miljöläget sker det även inverkan utifrån. Lyx-konsumtionen i den rika delen av världen ökar konstant vilket kräver stora mängder resurser. Större delen av de lyxvaror som vi konsumerar i väst tillverkas inte här. Både materialutvinning och produktion sker i länder där priserna är låga, och resurser som kunde ha sörjt för många människors överlevnad går istället till tillverkning av varor. Ett aktuellt exempel på detta är produktionen av etanol som både tar upp värdefull jordbruksmark och kräver stora mängder vatten.
Jordens tillgångar är inte jämnt fördelade. Både geografiskt sett och mellan individer finns det stora skillnader. En mycket liten del av jordens befolkning har tillgång till en oproportioneligt stor del av resurserna. När befolknings- och konsumtionstrycket ökar blir dessa skillnader mycket påtagliga.
Då resurserna och möjligheterna till försörjning inom ett område försvinner kan invånarna tvingas migrera för sin överlevnad. I vissa fall uppstår konflikter då man helt enkelt försöker tillskansa sig någon annas tillgångar. I andra fall lyckas man samsas om samma utrymme, men migrationen kan då ge upphov till en rad följdproblem. För det första blir det ett extra stort tryck på de kvarvarande resurserna genom populationsökningen. För det andra kan migrationen leda till konflikter mellan olika etninska grupper som tvingas leva nära varandra. Dessa problem uppstår inte bara vid migration inom stater utan även vid migration över gränser. För det tredje kan stor befolkningskoncentration inom små områden leda till arbetslöshet, fattigdom och frustration som tar sitt uttryck i konflikter. Med andra ord kan en dålig miljösituation generera stora spänningar inom och mellan stater som i värsta fall kan leda till väpnade konflikter.
Konflikter som uppstår som en följd av miljödegradering är i sig ett hot mot miljön. Militära aktioner tar inte hänsyn till skyddsvärda och ömtåliga naturområden och de genererar stora utsläpp av gifter och avgaser. Samtidigt kräver militär och försvar stora ekonomiska resurser, resurser som annars kunde ha satsats på hållbart jordbruk och vattenutnyttjande.
Framtiden
Hur ser då utvecklingen för miljön ut de närmaste årtiondena? Enligt många forskare kommer de områden på jorden som i dagsläget redan har problem med knappa resurser drabbas av de största förändringarna. I ett längre perspektiv kan klimatförändringarna innebära att delar av jorden inte längre blir beboliga. Risken för ökande strömmar av ”klimatflyktingar” är stor. Vilka stater som vill och kan ta emot dessa flyktingar kan bli en svår fråga för den internationella politiken att lösa. Samtidigt finns det idag en växande medelklass ibland annat Kina som allt mer tar efter de konsumtionsmönster som vi har i västvärlden. Detta innebär ett utökat ohållbart nyttjande av jordens resurser.
Vad kan vi göra?
Din möjligheten att påverka läget i världen kan kännas hopplöst liten men trots att ingen kan göra allt kan alla göra något. Genom att bli en medveten konsument kan Du göra en viss skillnad. Genom att välja ekologiska eller rättvisemärkta produkter är Du med att minska mängden gifter i miljön och ser till att saker produceras under drägliga förhållanden. Närproducerade matvaror minskar antalet transporter och säsongstypiska grönsaker kräver inte energislukande växthus med konstbevattning. Eftersom klimatförändringarna är en stor bov i dramat kan Du bidra till en bättre miljö genom att bli ”klimatsmart”. Lämna bilen hemma, ta tåget istället för flyget och minska din egen konsumtion av lyxvaror.
Linn Gustavsson, FokusMiljö
